Den vanligaste anledningen till att en trapphusmålning ser dålig ut efter två år är att förbehandlingen slarvades. Här är hur vi gör — och varför det tar längre än man tror.

Besiktning och kartläggning

Innan första spacklet plockas fram går vi runt med spotlight och markerar varenda spricka, hål och bula med pennstreck. Listan i ett vanligt trapphus brukar landa på 80–200 punkter — och det är där förvåningen kommer för många styrelser.

Rengöring

Hela ytan tvättas med alkalisk avtvätt utspätt enligt fabrikant. Det här tar bort gammalt smörjmedel från handtag, fettavlagringar från händer, och nikotin i äldre hus. Skippas detta får man dålig vidhäftning även på bra grundfärg.

Spackling

Vi använder lättspackel för djupare hål och finspackel för ytutjämning. Tunna lager — flera gånger — ger bättre resultat än ett tjockt. På sprickor över 2 mm armerar vi med remsa, annars spricker det upp igen inom ett år när huset arbetar.

Slipning

Här är var dammhanteringen kommer in. Vi använder Mirka eller Festool slipmaskin med direkt anslutning till H-klass dammsugare. Inga öppna slipningar med planslip. På detaljer som foder och listverk slipas för hand med 180–240-korn slippapper.

Dammhantering

Allt damm som inte sugs upp lägger sig i lägenheter via tilluftsdon och dörrspringor. På en BRF i Liljeholmen där den förra entreprenören slipat utan dammsug fick vi rycka in tre månader senare för att städa hela trapphusets ventilationsdon. Kostade kunden mer än hela originalmålningen.

När är förbehandlingen klar?

När man kan dra handen över väggen med ögonen stängda och inte känner var spackeln sitter. När sliprörelser inte syns i strykljus. Och när damm är borta. Inte förrän då plockas grundfärgen fram.