Andres Måleri

Sprickreparation i puts

Hur sprickor i puts diagnostiseras och repareras – rörelsefogar, armering, injektering och när hela ytan behöver omputsas.

Hur repareras sprickor i putsfasad?

Andrés Måleri reparerar putssprickor i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994. Håriga sprickor (< 0,3 mm) armeras med kolfibernät i grundbruk. Rörelsesprickor (0,3–2 mm) huggs upp V-formigt, primas och fylls med KC-bruk. Sprickor över 2 mm indikerar sättning – kräver konstruktionsutredning innan lagning. Fel metod ger återkommande sprickor inom 12 månader.

Inte alla sprickor är lika. Vissa är kosmetiska, vissa är symptom på rörelse i konstruktionen. Här är diagnos och åtgärd.

Typer av sprickor

Krymp­sprickor: hårnätsmönster, ytligt i ytputs. Kosmetisk åtgärd räcker.
Strukturella sprickor: följer en riktning, ofta vid fönster­hörn, kan vara genomgående. Allvarligt.
Rörelse­sprickor: vid materialövergångar (puts mot trä, puts mot betong). Återkommer alltid om grundorsak inte åtgärdas.

Diagnos

Bredd: under 0,2 mm = ytlig, 0,2–1 mm = mellan, över 1 mm = utredning. Bredd­förändring: sätt en gipspärla över sprickan och titta efter en vinter — om den spricker har du rörelse.

Armering

Sprickor över 0,5 mm armeras med glasfibervävnad indragen i en spack­massa. Detta överbryggar mindre rörelser och hindrar att sprickan kommer tillbaka. Utan armering återkommer 80 % av sprickorna inom 3 år.

Injektering

Vid djupa sprickor som går genom hela putsen och in i bakomvarande material används injektering med expanderande puts eller polyuretan. Detta är specialistarbete med pumputrustning.

Rörelse­fogar

När sprickor uppstår vid samma ställen om och om (oftast vid material­övergång eller stora ytor utan rörelsefogar) — då behövs en rörelsefog. Det är en avsiktlig spalt fylld med elastisk fogmassa, ofta dolt bakom täcklist.

När hela ytan behöver omputsas

När över 30 % av väggen har sprickor över 0,5 mm, eller när nät­sprickor täcker mer än halva ytan. Då blir lokal lagning olönsam — det är bättre att avetsa och putsa om hela.

Sammanfattning

Vanliga frågor om sprickreparation

Hur går en sprickreparation till?

Sprickan öppnas upp i en V-form, damm och lös puts avlägsnas, ytan förvattnas och lagas med bruk i samma hårdhetsklass som befintlig puts. Sedan struktureras och grundas lagningen.

När används armeringsväv?

Vid större lagningar, över materialövergångar och där sprickorna återkommit tidigare. Väven fördelar rörelsen så att den inte koncentreras till en linje.

Kan man använda fogmassa i putssprickor?

I regel nej. Elastisk fogmassa hör hemma i rörelsefogar, inte i putsytor, där den blir en synlig och missfärgande rand som inte går att måla över snyggt.

Hur får man lagningen att inte synas?

Genom att efterlikna ytstrukturen med samma verktyg och kornstorlek som originalputsen, och genom att grundmåla hela fasaden så att sugförmågan blir jämn.

Hur länge håller en sprickreparation?

Är orsaken åtgärdad håller lagningen lika länge som omgivande puts. Är rörelsen kvar syns sprickan igen, oavsett hur väl lagningen utförts.

Kan sprickor lagas när som helst på året?

Nej. Bruk ska inte läggas i frostrisk eller stark sol. Lagningsarbeten planeras därför in i den varma delen av säsongen med marginal före målningen.

Behöver du råd om just din fastighet?

Kontakta oss

Begär offert

Om författaren

André Andersson, reviewer

André har lett måleriprojekt i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994 – med över 4 500 genomförda projekt varav 1 400+ BRF-uppdrag.

Faktagranskad 2026-07-20