Korrekt täckning av sten, trä och kakel – så undviks repor, fläckar och dyra eftersläng
Hur skyddar man golv och trappor vid trapphusrenovering?
Andrés Måleri använder skräddarsydda golv- och trappskydd i varje trapphusrenovering i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994. Vi täcker sten- och trätrappor med korrugerad plast, filt och kantskydd innan slipning och målning startar. Skydden sitter kvar tills sista finstrykningen är torr, vilket eliminerar spackelstänk, färgspill och repor på befintliga ytor.
Sammanfattning
Korrugerad plast + filt skyddar sten- och trätrappor mot repor och färg
Kantskydd på trappnos hindrar stötskador vid materialtransport
Skydden sitter kvar tills sista finstrykningen är torr
Boende kan gå säkert i trapphuset under hela projektet
Andrés Måleri sedan 1994 – standardrutin i alla BRF-renoveringar
Varför skydda golv och trappor?
Det enskilt vanligaste klagomålet efter en trapphusrenovering handlar inte om färgen — det handlar om en repad marmortrappa, en målarflisa i klinkerfogen eller en blank fläck på linoljebehandlat trägolv. Golv och trappor är BRF:ens dyraste ytor per kvadratmeter, och en skada kan kosta mer än hela målningsarbetet att åtgärda.
Ett genomtänkt golvskydd skyddar inte bara material utan också entreprenörens varumärke och styrelsens trovärdighet. Det är dessutom ett krav från de flesta försäkringsbolag att skadekänsliga ytor täcks innan arbete påbörjas — annars riskerar både BRF och målarfirma att stå utan ersättning vid en eventuell skada.
I detta kapitel går vi igenom vad som skiljer bra skydd från dåligt, vilka material som passar olika underlag och varför valet aldrig är 'samma masonit till allt'.
Skyddsmaterial — vad används till vad?
Det finns fyra huvudtyper av skyddsmaterial som används i trapphus: kartongbaserat papp (Corex/Trimaco), masonithskivor (3–6 mm), självhäftande filmer (PE/PP) och flytande golvskydd för känsliga ytor. Valet beror på vilket underlag som skyddas, hur länge projektet pågår och vilken belastning som väntas.
Kartongbaserat skydd är billigt, lätt att hantera och fungerar väl för korta projekt på okänsliga golv. Masonit är tyngre men hanterar tunga laster (rullställningar, materialvagnar). Självhäftande filmer används mest på trappnosar och räcken, där måste skyddet följa formen exakt. Flytande golvskydd används för parkett, linoleum och kalksten där traditionellt skydd kan ge tryckmärken.
Korta projekt (< 1 vecka): kartongpapp + tejp
Långa projekt (> 2 veckor): masonit på filt + tejp
Tunga transporter: dubbel masonit i körlinjer
Trappnosar: självhäftande film + skumkant
Marmor/kalksten: flytande andningsbart skydd
Sten- och marmortrappor
Marmor, kalksten och granit är poröst — ett oskyddat marmorgolv suger åt sig vatten och lösningsmedel på sekunder. Det räcker inte att täcka med plast, eftersom plast skapar kondens som missfärgar stenen från undersidan. Använd istället ett andningsbart underlag (filt eller specialpapp) som suger upp fukt, och täck över med masonit för slitskydd.
Var extra noga med trappnosar — där samlas mest slitage från målarens skor och materialtransport. Ett bra skydd böjs runt nosen och tejpas på undersidan, aldrig på själva stenytan. Använd uteslutande lågklibbande tejp (low-tack) av målartyp; vanlig silvertejp drar med sig poler och kan lämna limrester som är omöjliga att få bort.
Vid äldre kalkstenstrappor från sekelskiftet rekommenderar vi alltid besiktning före och efter projekt med fotodokumentation — det är den enda säkra metoden att avgöra ansvar om en skada upptäcks senare.
Trätrappor
Trätrappor — oavsett om de är obehandlade, lackade eller såpade — kräver särskild varsamhet. Skyddet får inte ligga direkt mot träet utan luftspalt, eftersom kondens från lim, färg och lösningsmedel kan tränga in i porerna och lämna mörka fläckar som inte går bort med slipning.
Använd ett tvåskiktssystem: först ett tunt skumlager (3 mm polyetenskum), sedan masonit eller papp. Skumlagret tar upp småpartiklar och förhindrar att damm pressas in i träets struktur av arbetsskor och stegar. På såpade golv ska tejp aldrig fästas direkt mot trä — använd alltid en barriär av maskeringspapper.
Tänk på att trapphusens trätrappor ofta har originalbehandling från byggåret. En upprepad såpning eller linoljebehandling efter renoveringen är att rekommendera för att återställa den naturliga patinan.
Klinker och kakel
Klinker och kakel är slitstarkt men fogarna är känsliga. Murbruk i fogar suger åt sig färg och lösningsmedel direkt och blir omöjliga att rengöra — den enda lösningen blir att fräsa ut och foga om, vilket är en stor kostnad.
Skydda alltid hela ytan, även där det 'bara ska målas tak'. Färgstänk reser långt och en enda droppe på en svart klinkerfog syns för evigt. Använd kartongpapp med självhäftande baksida som tätar mot fogarna, och kompletteras med dropplakan över hela arbetsytan.
Hissdörrar och postboxar
Hissdörrar, lägenhetsdörrar och postboxar skyddas med kartongpapp eller skummad film med självhäftande baksida. Dörrkarmar och trösklar är extra utsatta — där rör sig boende dagligen och slitaget är hårt.
Postboxar bör helt täckas under hela projektet och endast öppnas av postutdelaren. Notera dock att Postnord har särskilda regler om att brevinkast måste vara fri — kontakta lokal utdelning innan projektet startar och informera om planerade etapper.
Daglig kontroll under projektet
Skydd är inte 'lägg ut och glöm'. En projektledare ska gå igenom alla skyddade ytor minst en gång per dag och kontrollera att tejp sitter, att masonit inte glidit och att inga skador uppstått under arbetet. Notera avvikelser i en daglig logg — det är dokumentationen som räddar projektet om en boende klagar i efterhand.
Vad kostar bristfälligt skydd?
En genomsnittlig kalkstenstrappa kostar 8 000–15 000 kr/trappnos att slipa om och polera, och ett klinkergolv i ett medelstort trapphus kostar 25 000–60 000 kr att foga om. Jämfört med en korrekt skyddsinstallation på ca 6 000–12 000 kr per trapphus är besparingen uppenbar.
Kräv alltid att skyddsplan, foton före/efter och materialbeskrivning ingår i entreprenörens offert — det är en bra indikator på om firman har gjort detta tidigare eller om de lär sig på er bekostnad.
Vanliga frågor om golv- och trappskydd
Varför är golvskydd så viktigt i trapphus?
Golvet är oftast det enda som inte ska renoveras, samtidigt som all trafik och allt material passerar där. Ett skadat stengolv är dyrt att åtgärda i efterhand.
Vilka skydd används?
Heltäckande skyddspapp eller korrugerade skivor på plan, och särskilt formade trappstegsskydd i trappan. Skydden tejpas så att de inte kan glida.
Är det halkrisk med skydd i trappan?
Ja, om de läggs slarvigt. Därför används skydd som är avsedda för trappsteg och som fäster mot nosen, inte lösa presenningar.
Kan skydden ligga kvar hela projektet?
Ja, men de kontrolleras dagligen och byts när de blir slitna. Skydd som glappar är sämre än inget skydd alls.
Skadar tejpen golvet?
Inte med rätt tejptyp och om den tas bort inom rimlig tid. På känsliga stengolv och lackade ytor används skonsam tejp mot skyddsmaterialet, inte mot golvet.
Vad gäller för hiss och entré?
Hisskorgen kläs invändigt och entréparti och tröskel skyddas särskilt, eftersom allt material bärs in just där.
Behöver du råd om just din fastighet?
Kontakta oss
Begär offert
Om författaren
André Andersson, reviewer
André har lett måleriprojekt i Stockholm, Uppsala och Mälardalen sedan 1994 – med över 4 500 genomförda projekt varav 1 400+ BRF-uppdrag.
Faktagranskad 2026-07-20
Varför skydda golv och trappor?
Det enskilt vanligaste klagomålet efter en trapphusrenovering handlar inte om färgen — det handlar om en repad marmortrappa, en målarflisa i klinkerfogen eller en blank fläck på linoljebehandlat trägolv. Golv och trappor är BRF:ens dyraste ytor per kvadratmeter, och en skada kan kosta mer än hela målningsarbetet att åtgärda.
Ett genomtänkt golvskydd skyddar inte bara material utan också entreprenörens varumärke och styrelsens trovärdighet. Det är dessutom ett krav från de flesta försäkringsbolag att skadekänsliga ytor täcks innan arbete påbörjas — annars riskerar både BRF och målarfirma att stå utan ersättning vid en eventuell skada.
I detta kapitel går vi igenom vad som skiljer bra skydd från dåligt, vilka material som passar olika underlag och varför valet aldrig är 'samma masonit till allt'.
Skyddsmaterial — vad används till vad?
Det finns fyra huvudtyper av skyddsmaterial som används i trapphus: kartongbaserat papp (Corex/Trimaco), masonithskivor (3–6 mm), självhäftande filmer (PE/PP) och flytande golvskydd för känsliga ytor. Valet beror på vilket underlag som skyddas, hur länge projektet pågår och vilken belastning som väntas.
Kartongbaserat skydd är billigt, lätt att hantera och fungerar väl för korta projekt på okänsliga golv. Masonit är tyngre men hanterar tunga laster (rullställningar, materialvagnar). Självhäftande filmer används mest på trappnosar och räcken, där måste skyddet följa formen exakt. Flytande golvskydd används för parkett, linoleum och kalksten där traditionellt skydd kan ge tryckmärken.
Korta projekt (< 1 vecka): kartongpapp + tejp
Långa projekt (> 2 veckor): masonit på filt + tejp
Tunga transporter: dubbel masonit i körlinjer
Trappnosar: självhäftande film + skumkant
Marmor/kalksten: flytande andningsbart skydd
Sten- och marmortrappor
Marmor, kalksten och granit är poröst — ett oskyddat marmorgolv suger åt sig vatten och lösningsmedel på sekunder. Det räcker inte att täcka med plast, eftersom plast skapar kondens som missfärgar stenen från undersidan. Använd istället ett andningsbart underlag (filt eller specialpapp) som suger upp fukt, och täck över med masonit för slitskydd.
Var extra noga med trappnosar — där samlas mest slitage från målarens skor och materialtransport. Ett bra skydd böjs runt nosen och tejpas på undersidan, aldrig på själva stenytan. Använd uteslutande lågklibbande tejp (low-tack) av målartyp; vanlig silvertejp drar med sig poler och kan lämna limrester som är omöjliga att få bort.
Vid äldre kalkstenstrappor från sekelskiftet rekommenderar vi alltid besiktning före och efter projekt med fotodokumentation — det är den enda säkra metoden att avgöra ansvar om en skada upptäcks senare.
Trätrappor
Trätrappor — oavsett om de är obehandlade, lackade eller såpade — kräver särskild varsamhet. Skyddet får inte ligga direkt mot träet utan luftspalt, eftersom kondens från lim, färg och lösningsmedel kan tränga in i porerna och lämna mörka fläckar som inte går bort med slipning.
Använd ett tvåskiktssystem: först ett tunt skumlager (3 mm polyetenskum), sedan masonit eller papp. Skumlagret tar upp småpartiklar och förhindrar att damm pressas in i träets struktur av arbetsskor och stegar. På såpade golv ska tejp aldrig fästas direkt mot trä — använd alltid en barriär av maskeringspapper.
Tänk på att trapphusens trätrappor ofta har originalbehandling från byggåret. En upprepad såpning eller linoljebehandling efter renoveringen är att rekommendera för att återställa den naturliga patinan.
Klinker och kakel
Klinker och kakel är slitstarkt men fogarna är känsliga. Murbruk i fogar suger åt sig färg och lösningsmedel direkt och blir omöjliga att rengöra — den enda lösningen blir att fräsa ut och foga om, vilket är en stor kostnad.
Skydda alltid hela ytan, även där det 'bara ska målas tak'. Färgstänk reser långt och en enda droppe på en svart klinkerfog syns för evigt. Använd kartongpapp med självhäftande baksida som tätar mot fogarna, och kompletteras med dropplakan över hela arbetsytan.
Hissdörrar och postboxar
Hissdörrar, lägenhetsdörrar och postboxar skyddas med kartongpapp eller skummad film med självhäftande baksida. Dörrkarmar och trösklar är extra utsatta — där rör sig boende dagligen och slitaget är hårt.
Postboxar bör helt täckas under hela projektet och endast öppnas av postutdelaren. Notera dock att Postnord har särskilda regler om att brevinkast måste vara fri — kontakta lokal utdelning innan projektet startar och informera om planerade etapper.
Daglig kontroll under projektet
Skydd är inte 'lägg ut och glöm'. En projektledare ska gå igenom alla skyddade ytor minst en gång per dag och kontrollera att tejp sitter, att masonit inte glidit och att inga skador uppstått under arbetet. Notera avvikelser i en daglig logg — det är dokumentationen som räddar projektet om en boende klagar i efterhand.
Vad kostar bristfälligt skydd?
En genomsnittlig kalkstenstrappa kostar 8 000–15 000 kr/trappnos att slipa om och polera, och ett klinkergolv i ett medelstort trapphus kostar 25 000–60 000 kr att foga om. Jämfört med en korrekt skyddsinstallation på ca 6 000–12 000 kr per trapphus är besparingen uppenbar.
Kräv alltid att skyddsplan, foton före/efter och materialbeskrivning ingår i entreprenörens offert — det är en bra indikator på om firman har gjort detta tidigare eller om de lär sig på er bekostnad.